Data eftersläpar ett år. 2023 års siffror är de senaste.

Eftersläpande statistik. Senaste år 2022.

Utöver de fossila utsläppen består växthusgasutsläppen också av utsläpp från bland annat djurhållning, avfall och
avlopp. Utsläppen av växthusgaser uppgick 2022 till 117 845 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Under
perioden 1990 till 2022 minskade de totala växthusgasutsläppen i Östersund som geografiskt område med 66 procent och utsläppen per person minskade med 69 procent. Sedan 2010 har utsläppen minskat med
48 procent. Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med 10 procent.

Den största källan till utsläpp av växthusgaser i Östersunds kommun står transporter för. Under 2022 stod
transportsektorn för 46 procent av de totala utsläppen. Inom sektorn utgjorde vägtransporter 92 procent av
utsläppen. De två nästkommande sektorerna, sett till utsläppsmängd, var jordbruk och arbetsmaskiner, vilka
vardera stod för 18 respektive 17 procent av de totala utsläppen.

Utsläppen är relativt låga jämfört med riket och jämförbara kommuner. Detta beror delvis på låg andel stora industrier i Östersunds kommun. Trenden är dessutom nedåtgående. En annan utsläppskälla är fordon.
Denna indikator beskriver totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området delat på invånare. Källa: SMED via SMHI och Nationella emissionsdatabasen.

Avståndet till skyddad natur är 1,6 km och snittet i riket är 2,0 km.

Dygnsmedelvärdet för partiklar PM10 vid mätstationen överskred miljökvalitetsnormen på 50 ug/m3 under 48 dygn 2024. 

Miljökvalitetsnormen för dygnmedelvärde för PM10 innebär att under ett helt år så får gränsvärdet 50 mikrogram partiklar per kubikmeter luft överskridas under max 35 dygn.

Data eftersläpar ett år för den geografiska kommunen (2023) då data ännu inte är tillgängligt.

Geografiska kommunen: De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som

geografiskt område uppgick under 2023 till 113 494 ton. Utsläppen har minskat med 53 procent eller cirka 130 000 ton fossil koldioxid mellan 2010 och 2023. En stor del av minskningen härrör från att Jämtkraft levererar 100 procent förnybar el till sina lokalkunder sedan 2011. Under perioden 2011–2023 minskade utsläppen med endast 29 procent. Utsläppen har successivt minskat fram till och med 2023 då en tydlig ökning ses i statistiken. Det är leveranserna av bensin och diesel som står för ökningen med en ökning om 14 respektive 13 procent jämfört året innan. Detta trots att reduktionspliktens år 2023 ännu inte sänkts.

Utmaningen för kommande år är framför allt relaterat till sektorn vägtransporter och arbetsmaskiner som utgör merparten av de fossila koldioxidutsläppen och förväntas öka ytterligare från 2024 till följd av den sänkta reduktionsplikten till 6 procent.

Den genomsnittliga körsträckan är jämförbar med liknande kommuner och något lägre än riket. Dock behöver körsträckan med bil minska betydligt för att kommunens mål om ändrad färdmedelsfördelning ska nås till 2030; 40% bil, 20 % kollektivtrafik, 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Detta bidrar till målet om en fossilbränslefri kommun till 2030. Vid uppföljning 2023 var andelen bil 57%.

Indikatorn gäller: Total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i det geografiska området dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området. Avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting om i vilka geografiska områden dessa bilar har kört. Avser bilar registrerade på såväl juridiska som fysiska personer. Källa Trafa.

Östersunds kommun har högre tillgänglighet till kollektivtrafik än riket och jämförbara kommuner. Det skapar goda förutsättningar för att nå kommunens mål om följande färdmedelsfördelning till år 2030; 40 % bil, 20 % kollektivtrafik och 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Det är angeläget att det vid utveckling av staden ex nya bostäder, arbetsplatser och idrottsanläggningar säkerställs att det finns god tillgänglighet till kollektivtrafik. Under 2024 införs ett nytt linjenät vilket syftar till att öka andelen resande med kollektivtrafik.

Indikatorn anger; Andel befolkning i det geografiska området som har en trafikerad hållplats inom 500 meter från sin folkbokföringsadress. Med trafikerad hållplats avses hållplats, för samtliga trafikslag som trafikeras med minst en avgång per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Avståndet till hållplats utgår från fågelavstånd och beaktar inte väg- och gatunät. Källa SCB

Andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen är 91%, vilket är högre än i riket och jämförbara kommuner. Det är i linje med att nå målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2025.

Vid årsskiftet drevs 91 procent av fordonsflottan (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton) med förnybara bränslen, vilket är en ökning med 5 procentenheter sedan föregående år. Dessa utgjordes av bilar som drivs med biogas, el eller HVO100. Antalet fossildrivna bilar minskade med 33 jämfört föregående år (Figur 15). Gasfordonen utgjorde 36 procent av fordonsflottan medan elfordonen utgjorde 45 procent.

Vid årsskiftet 2023/2024 fanns det 467 tjänstefordon (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton) i den interna fordonsflottan. Detta är en minskning med 7 fordon jämfört med föregående år, men en ökning med 100 fordon sedan 2016. Antalet elfordon ökade med över 50 procent jämfört föregående år medan övriga fordon minskade.

Antalet tunga fordon (över 3,5 ton) uppgick vid årsskiftet 2023/2024 till 69 och drevs till 77 procent genom HVO100, 10 procent biogas och 13 procent fossil diesel.

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar samt lätta lastbilar i kommunorganisationen delat med totala antalet personbilar och lätta lastbilar i kommunorganisationen. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

I Östersunds kommun ökar omställningen av personbilsflottan i ungefär samma takt som för landet. I slutet av 2023 fanns det 2 653 laddbara fordon i kommunen, en ökning med 35 procent jämfört året innan. Av dessa utgjorde 61 procent personbilar och lätta lastbilar som endast går på el, 39 procent var laddhybrider och ca en halv procent bestod av eldrivna bussar och motorcyklar.
Vid årsskiftet 2023/2024 utgjorde laddbara bilar 7,4 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område. Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av elfordonstrafiken. Antalet laddpunkter i Östersunds kommun fortsätter att öka men däremot i lägre takt jämfört med fordonen. I slutet av 2023 fanns det 266 laddpunkter fördelade på 67 offentliga laddstationer i kommunen, det är en ökning med 7 procent jämfört året innan och med över 160 procent sedan 2016.

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar i det geografiska området delat med totala antalet personbilar i det geografiska området. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

Fler medborgare i Östersunds kommun (71%) tycker att Informationen från vad enskilda kan göra för att minska sin miljö- och klimatpåverkan fungerar bra jämfört med andra kommuner med fler än 50 000 invånare (59%) och jämfört med hela riket (56%).

Kommunen har antagit en reviderad Riktlinje för mat och måltider inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden KS 00646-2023. Med sänkt ambitionsnivå gällande att uppnå andelen ekologiska livsmedel. 

Nyckeltalet visar den totala mängden måltidssvinn per ätande i grundskolan för år 2024. Värdet 53 gram var högre än för både riket och jämförbara kommuner och placerar Östersund bland de kommuner med högst måltidssvinn.

Nyckeltalet visar den totala mängden måltidssvinn per ätande i förskolan. Måltidssvinnet har ökat från 46 gram till 59 gram mellan åren 2022 till 2024 vilket ger en ökning med 13 gram. Detta innebär att Östersund från att ha legat under såväl riket som jämförbara kommuner under år 2024 ligger över både riket och jämförbara kommuner.

Andelen invånare i Östersunds kommun med fetma har ökat över tid men är fortsatt lägre än riket. Det är en högre andel män än kvinnor i kommunen som har fetma. Andelen invånare med fetma är de som beräknats ha ett BMI 30 eller högre.

Hälften av invånarna i kommunen beräknas ha övervikt eller fetma, dvs BMI 25 eller högre. (Källa: Hälsa på lika villkor, 2022). 

Andelen i Östersunds kommun som skattar sin hälsa som god ligger på samma nivå som i riket. Det är en högre andel män jämfört med kvinnor som skattar sin hälsa som god.

Andelen vuxna invånare med gott psykiskt välbefinnande är något lägre i Östersunds kommun jämfört med riket. Resultatet hämtas från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor, där den svarande får ta ställning till en rad påståenden kring sitt psykiska välbefinnande utifrån vilket ett samlat mått på psykiskt välbefinnande tas fram. Sett över tid har utvecklingen för kvinnor har varit negativ men jämfört med 2022 ses en uppgång 2024. Det är en lägre andel kvinnor än män som har ett gott psykiskt välbefinnande.

Andelen föräldrapenningdagar som togs ut av män i Östersunds kommun under år 2024 var 33%. Det visar på en ökande trend över tid och är den högsta andel föräldrapenningdagar som tagits ut av män i kommunen. Östersunds kommun ligger på en högre nivå än både riket och andra kommuner med fler än 50 000 invånare vilket är en trend som består.

Även om det är en ökande trend så går utvecklingen väldigt långsamt när det gäller andelen föräldrapenningdagar som tas ut av män, då kvinnor i Östersunds kommun fortfarande tar ut resterande 67%.

Föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som föräldrar får för att kunna vara hemma och ta hand om sina barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera. Alla föräldrar som har vårdnad om ett barn har rätt till föräldrapenning. Föräldrar kan få föräldrapenning under sammanlagt 480 dagar per barn.

Under år 2024 tog män i Östersunds kommun ut 38% av alla tillfälliga föräldrapenningdagarna (VAB-dagar), vilket är ett den lägsta andelen på flera år. Senast utfallet var så lågt var år 2013 på 37,5% och år 2014 på 38,1%. Det innebär en trend de senaste året med minskat uttag av VAB-dagar som tas ut av män. Kvinnor tog därmed år 2024 ut 62% av alla VAB-dagar i Östersunds kommun. Sett till Östersunds kommun, riket och kommuner med antal invånare över 50 000 så är det en nationell trend att män tar ut färre VAB-dagar sedan år 2021. Tidigare har Östersunds kommun legat på en något högre andel i den nationella jämförelsen men de två senaste åren ligger Östersund på samma nivå.

Målsättningen är att män och kvinnor ska dela lika på andelen tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) i Sverige. Utvecklingen går långsamt även om trenden är att mäns uttag av VAB-dagar ökar över tid både i Östersunds kommun och i riket i stort. 

Tillfälliga föräldrapenningdagar, eller VAB-dagar, är dagar då föräldrar eller vårdnadshavare kan få ersättning från Försäkringskassan för att stanna hemma och ta hand om ett sjukt barn. Det innebär att när ett barn blir sjukt och föräldern eller vårdnadshavaren inte kan gå till jobbet, kan pengar betalas ut för att täcka förlorad inkomst under de dagar som används för att vårda barnet hemma.

I Östersunds kommun uppgår kvinnors disponibla mediannettoinkomst som andel av mäns disponibla mediannettoinkomst till 86,91% under år 2023 och det följer en svagt positiv trend. Östersunds kommun ligger därmed högre än riket där utfallet var 80,73% samt andra kommuner med över 50 000 invånare som under år 2023 var 82,08%.

Kvinnors disponibla mediannettoinkomst jämfört med mäns disponibla mediannettoinkomst gäller för personer som är 20 år och äldre och folkbokförda i kommunen. Disponibel mediannettoinkomst är den summa pengar en person har kvar efter skatt, avgifter och mottagna bidrag. Detta belopp är ett mått på den inkomst som individen faktiskt kan använda för konsumtion och sparande. Medianen visar den typiska inkomsten i en grupp, där hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre. Median ger en bra bild av en typisk inkomst utan att påverkas av extremvärden.

Nyckeltalet "Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i kommunen, antal/100 000 invånare" visar hur många brott gällande grov kvinnofridskränkning som har anmälts i kommunen per 100 000 invånare. För att få fram siffran tar man antalet anmälda brott och delar det med kommunens totala antal invånare, och multiplicerar resultatet med 100 000. Detta gör det möjligt att jämföra brottsstatistik mellan kommuner, oavsett storlek. Kommunstatistiken bygger på uppgifter om var brottet skett, men ibland saknas uppgift om brottsplats för det anmälda brottet, vilket kan ge ett bortfall i statistiken. 

Utfallet för år 2023 på var 15 anmälda brott om grov kvinnofridskränkning per 100 000 invånare. Det innebär en minskning från år 2022 då antalet var 22 anmälda brott. De tre senaste åren, från år 2020, har Östersunds kommun legat på betydligt högre nivåer jämfört med riket (genomsnitt för alla kommuner, ovägt medelvärde) och andra kommuner med mer än 50 000 invånare. År 2023 hade antalet anmälningar i Östersunds kommun sjunkit och ligger på rekordlåga nivåer. Sett till riket har Östersund fortfarande ett högre utfall men ligger närmare jämförelsen med andra större kommuner med mer än 50 000 invånare.

Nyckeltalet "Anmälda misshandelsbrott mot kvinna, inomhus, bekant med offret, antal/100 000 invånare" visar hur många anmälda fall av misshandel mot kvinnor över 18 år som sker inomhus av någon de känner i Östersunds kommun. Siffran räknas per 100 000 invånare i kommunen för att underlätta jämförelser. Nyckeltalet används för att visa antalet anmälningar där kvinnor utsatts för våld i nära relation.

I Östersunds kommun anmäldes 185 misshandelsbrott av denna typ (per 100 000 invånare) år 2023. Utfallet för riket är 180 anmälningar, där riket motsvarar alla kommuner i Sverige (ovägt medel) vilket visar att Östersunds kommun har ett högre antal anmälda brott. Östersund har dock ett marginellt lägre utfall jämfört med övriga kommuner med mer än 50 000 invånare.

Trenden över flera år visar att anmälda misshandelsbrott mot kvinna, inomhus, där förövaren varit bekant med offret ökar. År 2021 noterades det högsta antalet anmälningar sedan 2016 med 191 anmälda brott. Sett till den lägsta noteringen år 2017 har vi haft en ökning av anmälningar även om det varierar något från år till år.

Tilliten till andra är fortfarande något högre i Östersunds kommun än i riket. Dock har andelen över tid sjunkit och det är mindre vanligt bland kommuninvånarna att uppleva tillit till andra 2024 jämfört med 2010. Det är en högre andel män än kvinnor som uppger avsaknad av tillit till andra. 

I Östersunds kommun uppger en något högre andel jämfört med riket att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de avstått från att gå ut ensam.

Nyckeltalet kommer ses över i T2:an då RKA (Kolada) gjort förändringar

Den totala andelen i Östersunds kommun som svarat "Inte alls orolig" eller "Inte så orolig" på frågan "Hur orolig är du för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld" i SCBs medborgarundersökning år 2023 är 84%. De som har svarat "Vet inte" har exkluderats. Utfallet för riket är 79% vilket visar att det är färre i Östersunds kommun som är oroliga att utsättas för våldsbrott eller hot om våld.

När resultatet delas upp på män och kvinnor så är motsvarande siffra för män 88% och för kvinnor 81% i Östersunds kommun. Det visar att kvinnor i kommunen är något mer oroliga för att bli utsatta för våldsbrott eller hot om våld.

Bruttoregionprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till det nationella måttet bruttonationalprodukt (BNP). BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år. BRP visar hur stor produktionen är räknat i kronor. Här visas BRP dividerat med antal invånare i kommunen.

Mellan 2017 och 2021 ökade Östersunds kommuns bruttoregionprodukt (BRP) per invånare från 421 000 kronor till 468 000 kronor – en ökning med drygt 11 procent på fem år. Det visar på en stabil positiv utveckling i den ekonomiska aktiviteten i kommunen under perioden. Mellan 2021 och 2022 ökade BRP ytterligare, från 468 000 till 526 000 kronor per invånare. Det motsvarar en ökning på omkring 12,4 procent på bara ett år, vilket är en tydlig förstärkning i tillväxttakten.

Sammantaget har BRP per invånare ökat med cirka 25 procent mellan 2017 och 2022, vilket tyder på en stark ekonomisk utveckling i kommunen, med växande produktion och ökad ekonomisk aktivitet. Östersunds kommuns BRP ligger stadigt högre än rikets BRP, men strax under utfallet för kommuner över 50 000 invånare. Differensen mot kommuner över 50 000 invånare har krympt avsevärt i och med ökningen 2022.

Positiva värden indikerar ett högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Östersunds kommun uppvisar år 2023 ett positivt värde på 6,04 % för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, individ och familjeomsorg samt vård och omsorg för äldre, exklusive LSS. Detta är en ökning från år 2022 med 1,51 %. Utfallet år 2023 är högre än för riket och betydligt högre än för jämförbara kommuner som låg på -2,51 %

Nyckeltalet anger verksamhetens resultat dividerat med erhållna skatter och statsbidrag. Verksamhetens resultat består av verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

År 2022 låg verksamhetens resultat i Östersunds kommun på + 4,8 % vilket var lägre än utfallet för såväl riket som för jämförbara kommuner. Resultatet minskar därefter för såväl Östersund som för övriga riket. Östersund uppvisar för år 2024 ett negativt resultat på - 0,25 % medan utfall i riket är + 0,64 % och för jämförbara kommuner +2,45 %.