Data eftersläpar ett år. 2025 års siffror är de senaste för kommunorganisationen och 2024 för den geografiska kommunen.
 

Kommunorganisationen
Energianvändningen per helårsanställd i kommunorganisationen minskade med 24 procent från 2010 till 2025 och uppgick till 21 MWh per anställd 2025. Den totala energianvändningen minskade under samma period med 6 procent och uppgick 2025 till 117 986 MWh. Minskningen sedan 2010 har inte varit konstant utan varierat från år till år. Senaste 10-årsperioden ses endast en svagt minskande trend, framför allt när fjärrvärmeanvändningen normalårskorrigeras.
Mellan 2024 och 2025 minskade både den totala energianvändningen och användningen per anställd med 5 procent. El och uppvärmning stod för 89 procent av den totala energianvändningen medan resterande 11 procent utgjordes av transporter och arbetsmaskiner. Sedan 2010 har energianvändningen för uppvärmning ökat med 20 procent (vid normalårskorrigering) och trenden är ökande vilket tyder på ett underhållsbehov av fastigheternas klimatskal. Elanvändningen har sedan 2010 däremot minskat med 13 pro cent.

Geografiska kommunen
2024 uppgick energianvändningen per invånare till 25 MWh/person, medan den totala energianvändningen uppgick till 1 621 GWh. Under perioden 2010–2024 minskade den faktiska energianvändningen per invånare med 29 procent. När energianvändningen för värme normalårskorrigeras blir minskningen 25 procent sedan 2010. Totalt har energianvändningen minskat med cirka 459 GWh mellan 2010 och 2024, vilket motsvarar 22 procent.

Minskningen härleds framför allt till energikällorna; el (- 18 %) torv (- 100 %), bensin (- 49 %), eldningsolja (- 96 %) och träbränsle till fjärrvärme (- 15 %). Energikällor som tillkommit eller ökat under perioden är framför allt biodiesel (HVO och RME). Dessa minskade dock med 69 procent under 2024 jämfört 2023 framför allt till följd av den minskade inblandningen i diesel på grund av minskad reduktionsplikt. Den totala energianvändningen går att dela in i tre närapå lika stora delar som utgörs av el (33%), uppvärmning (35%) och transporter (32%).

Eftersläpande statistik. Senaste år 2022.

Utöver de fossila utsläppen består växthusgasutsläppen också av utsläpp från bland annat djurhållning, avfall och
avlopp. Utsläppen av växthusgaser uppgick 2022 till 117 845 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Under
perioden 1990 till 2022 minskade de totala växthusgasutsläppen i Östersund som geografiskt område med 66 procent och utsläppen per person minskade med 69 procent. Sedan 2010 har utsläppen minskat med
48 procent. Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med 10 procent.

Den största källan till utsläpp av växthusgaser i Östersunds kommun står transporter för. Under 2022 stod
transportsektorn för 46 procent av de totala utsläppen. Inom sektorn utgjorde vägtransporter 92 procent av
utsläppen. De två nästkommande sektorerna, sett till utsläppsmängd, var jordbruk och arbetsmaskiner, vilka
vardera stod för 18 respektive 17 procent av de totala utsläppen.

Utsläppen är relativt låga jämfört med riket och jämförbara kommuner. Detta beror delvis på låg andel stora industrier i Östersunds kommun. Trenden är dessutom nedåtgående. En annan utsläppskälla är fordon.
Denna indikator beskriver totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området delat på invånare. Källa: SMED via SMHI och Nationella emissionsdatabasen.

Avståndet till skyddad natur är 1,6 km och snittet i riket är 2,0 km. Det nationella miljömålet är max 1 km, det är viktigt utifrån folkhälsa. 

Mätmetod och källa
Invånares medelavstånd i km till närmaste skyddade natur. Skyddad natur avser nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden och vattenskyddsområden. Nyckeltalet följer upp miljökvalitetsmålet 'God bebyggd miljö'. Sveriges miljömål har skyddad natur inom 1 km som målsättning, se även www.sverigesmiljomal.se. Källa: SCB\n

Dygnsmedelvärdet för partiklar PM10 vid mätstationen överskred miljökvalitetsnormen på 50 ug/m3 under 48 dygn 2024. 

Miljökvalitetsnormen för dygnmedelvärde för PM10 innebär att under ett helt år så får gränsvärdet 50 mikrogram partiklar per kubikmeter luft överskridas under max 35 dygn.

Data eftersläpar ett år för den geografiska kommunen (2024) då data ännu inte är tillgängligt.

Geografiska kommunen: De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun uppgick under 2024 till 122 362 ton. Utsläppen har minskat med 50 procent, eller cirka 122 000 ton, mellan 2010 och 2024. En stor del av minskningen beror på att Jämtkraft har levererat 100 procent förnybar el till sina lokalkunder sedan 2011 och att torv som bränsle i kraftvärmeverket har fasats ut sedan 2022. Utsläppen har ökat senaste två åren. 2023 ökade utsläppen på grund av att bensin- och dieselleveranserna till kommunen ökade med 14 respektive 13 procent jämfört året innan. Under 2024 minskade däremot leveranserna men den lägre inblandningen av biobränsle i bensin och diesel, till följd av regeringens beslut att minska reduktionsplikten, gjorde att utsläppen ökade med 8 procent 2024 jämfört med 2023.

Utmaningen för kommande år är främst relaterad till sektorn vägtransporter och arbetsmaskiner, som står för merparten av de fossila koldioxidutsläppen. Det är viktigt att elektrifieringen av transportsektorn fortsätter öka samt att det sker en omfördelning från bilresor till kollektivtrafik och aktiva färdsätt, för att minska utsläppen och närma oss ett fossilbränslefritt 2030.

Kommunförvaltningen: 2025 uppgick de totala fossila koldioxidutsläppen i kommunorganisationen2 till353 ton koldioxid.Det är en minskning med 97procent eller 9814 tonkoldioxidsedan basåret 2010. Även omräknat per anställd ärminskningen 97procent.Jämfört med 2024 minskade utsläppen 2025med 54 procent eller 418 tonkoldioxid.

Fordonoch maskiner-Kommunensbilar ochlättalastbilar drivs till99,8procentav förnybara bränslen, främst i form avelochbiogas.De tungafordonen ocharbetsmaskinerna drivs avbiodieselHVO100,biogas eller el.Även M/S Thomée tankas medHVO100. Majoriteten av de lätta arbetsmaskinerna är omställda.Vid årsskiftet 2025/2026 återstår sex bensindrivna snöskotrar, två fyr-ochsexhjulingar och ett fåtalbensindrivna handhållnaarbetsmaskiner att ställa om.

Upphandlademaskin-, fordon-ochtransporttjänster - Utsläpp från externa tjänster för direkta transport- och maskintjänster minskade medhela 74 procent under 2025 jämfört året innan. Kommunen har arbetat aktivt senaste åren med att utöka antalet avtal som kravställs och följs upp mot fossilbränslefritt 2025. Avtal inom direktamaskin-,fordon-, ochtransporttjänster (vinterväghållning,avfallstjänster, avfallstransporter, matleveranser,färdtjänst, skolskjutsoch maskin- och transporttjänster) ingår i målet och uppföljningenmedan avtal för exempelvis byggentreprenader inte gör det. Detta är någotsomomfattasi målet om en klimatneutral kommunkoncern.

Uppvärmning - Under 2025 fasades den sista fossila oljan ut i de kvarvarande oljepannorna i kommunens fastighetsbestånd.Oljepannornasomfinns kvaranvändssom spetsvärme och driftas från 2025med HVO100 i stället för konventionell eldningsolja.kommunens fastigheter stårförca entiondel av fjärrvärmeleveranserna i kommunen. Utsläppen styrs avbränslet i kraftvärmeverket i Lugnvik och mindre pannor och har låg klimatpåverkan i nationell jämförelse. Oljan i de mindre pannorna har nästan fasats ut. Returträ innehåller sedan 2024 en liten fossil andel (2 %) som påverkar emissionsfaktorn.I övrigt används främst förnybara bränslensom restprodukter frånskogen.

Tjänsteresor - Utsläppen från flygande uppgick under 2025 till 66 ton CO2. Kommunenhar en intern klimatväxlingsavgift för flygandesom används till upphandling av förnybart flygbränsle (SAF) som motsvarardefossila koldioxidutsläppen från gjorda flygresor.Utsläppen från användning av privat bil i tjänsten uppgick under 2025 till 39 tonCO2. Även privat bil i tjänstenkommer från 2026 beläggas meden klimatväxlingsavgift.

Den genomsnittliga körsträckan är jämförbar med liknande kommuner och något lägre än riket. Dock behöver körsträckan med bil minska betydligt för att kommunens mål om ändrad färdmedelsfördelning ska nås till 2030; 40% bil, 20 % kollektivtrafik, 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Detta bidrar till målet om en fossilbränslefri kommun till 2030. Vid uppföljning 2023 var andelen bil 57%.

Indikatorn gäller: Total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i det geografiska området dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området. Avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting om i vilka geografiska områden dessa bilar har kört. Avser bilar registrerade på såväl juridiska som fysiska personer. Källa Trafa.

Östersunds kommun har högre tillgänglighet till kollektivtrafik än riket och jämförbara kommuner. Det skapar goda förutsättningar för att nå kommunens mål om färdmedelsfördelning till år 2030; 40 % bil, 20 % kollektivtrafik och 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Det är angeläget att det vid utveckling av staden ex nya bostäder, arbetsplatser och idrottsanläggningar säkerställs att det finns god tillgänglighet till kollektivtrafik. Under 2024 införs ett nytt linjenät vilket syftar till att öka andelen resande med kollektivtrafik.

Indikatorn anger; Andel befolkning i det geografiska området som har en trafikerad hållplats inom 500 meter från sin folkbokföringsadress. Med trafikerad hållplats avses hållplats, för samtliga trafikslag som trafikeras med minst en avgång per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Avståndet till hållplats utgår från fågelavstånd och beaktar inte väg- och gatunät. Källa SCB

Andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen är 99%, vilket är högre än i riket och jämförbara kommuner. Det är i linje med att nå målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2025. Den interna fordonsflottan hade vid årsskiftet 2024/2025 endast en bil (av 465) kvar som drevs med fossila bränslen.

Mätmetod & Källa 
Antal fossiloberoende personbilar samt lätta lastbilar i kommunorganisationen delat med totala antalet personbilar och lätta lastbilar i kommunorganisationen. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

Elektrifieringen av persontransporter har senaste åren gått snabbt framåt men stannade av under 2024. Mellan 2018 och 2023 ökade antalet laddbara fordon med i genomsnitt nästan 50 procent per år i Östersunds kommun medan ökningen under 2024 endast var 14 procent. Laddbara bilar utgjorde 58 procent av nybilsförsäljningen 2024 vilket dock ligger i nivå med hur det såg ut både 2022 och 2023. Utvecklingen i Östersund stämmer väl överens med den nationella utvecklingen, både i ökning av bilar och andel nybilsförsäljning. Att takten på elektrifieringen minskat kan bero på dels att premien för elbilsinköp upphörde i slutet av 2022, dels på konjunkturutvecklingen. Laddbara bilar utgjorde i slutet av 2024 cirka 8,3 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område. Det är lägre än för den totala bilflottan i Sverige som till 13 procent består av laddbara bilar. I slutet av 2024 fanns det 3030 laddbara vägfordon i kommunen. Av dessa var 53 procent personbilar och lätta lastbilar som endast går på el, 38 procent laddhybrider och drygt en procent bestod av eldrivna bussar och motorcyklar. Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av elfordonstrafiken. Antalet laddpunkter i Östersunds kommun fortsätter att öka men däremot i lägre takt jämfört med fordonen. I slutet av 2024 fanns det 278 offentliga laddpunkter i kommunen. Det är en ökning med 5 procent jämfört året innan och med över 170 procent sedan 2016.

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar i det geografiska området delat med totala antalet personbilar i det geografiska området. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

Fler medborgare i Östersunds kommun (71%) tycker att Informationen från vad enskilda kan göra för att minska sin miljö- och klimatpåverkan fungerar bra jämfört med andra kommuner med fler än 50 000 invånare (59%) och jämfört med hela riket (56%).

Kommunen har antagit en reviderad Riktlinje för mat och måltider inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden KS 00646-2023. Med sänkt ambitionsnivå gällande att uppnå andelen ekologiska livsmedel. 

Nyckeltalet visar den totala mängden måltidssvinn per ätande i grundskolan för år 2024. Värdet 53 gram var högre än för både riket och jämförbara kommuner och placerar Östersund bland de kommuner med högst måltidssvinn.

Nyckeltalet visar den totala mängden måltidssvinn per ätande i förskolan. Måltidssvinnet har ökat från 46 gram till 59 gram mellan åren 2022 till 2024 vilket ger en ökning med 13 gram. Detta innebär att Östersund från att ha legat under såväl riket som jämförbara kommuner under år 2024 ligger över både riket och jämförbara kommuner.

Andelen invånare i Östersunds kommun med fetma har ökat över tid men är fortsatt lägre än riket. Det är en högre andel män än kvinnor i kommunen som har fetma. Andelen invånare med fetma är de som beräknats ha ett BMI 30 eller högre.

Hälften av invånarna i kommunen beräknas ha övervikt eller fetma, dvs BMI 25 eller högre. (Källa: Hälsa på lika villkor, 2022). 

Andelen i Östersunds kommun som skattar sin hälsa som god ligger på samma nivå som i riket. Det är en högre andel män jämfört med kvinnor som skattar sin hälsa som god.

Andelen vuxna invånare med gott psykiskt välbefinnande är något lägre i Östersunds kommun jämfört med riket. Resultatet hämtas från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor, där den svarande får ta ställning till en rad påståenden kring sitt psykiska välbefinnande utifrån vilket ett samlat mått på psykiskt välbefinnande tas fram. Sett över tid har utvecklingen för kvinnor har varit negativ men jämfört med 2022 ses en uppgång 2024. Det är en lägre andel kvinnor än män som har ett gott psykiskt välbefinnande.

Nyckeltalet visar hur stor andel av det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar som tas ut av män. Måttet används för att följa fördelningen av föräldraledighet mellan kvinnor och män och möjliggör jämförelser mellan kommuner.

År 2025 uppgick andelen uttagna föräldrapenningdagar av män i Östersunds kommun till 31,4 procent. Det är en minskning jämfört med 2024, då andelen var 33 procent, vilket är den högsta nivån som uppmätts i kommunen.

Över tid har andelen ökat successivt, både i Östersund och i riket. Under de senaste åren har utvecklingen dock planat ut och ligger kring 30 procent, med vissa variationer mellan åren. Östersunds kommun har under en längre period legat på en något högre nivå än riket och kommuner med fler än 50 000 invånare.

Nyckeltalet visar att kvinnor fortsatt tar ut majoriteten av föräldrapenningdagarna, cirka 70 procent.

Under år 2024 tog män i Östersunds kommun ut 38% av alla tillfälliga föräldrapenningdagarna (VAB-dagar), vilket är ett den lägsta andelen på flera år. Senast utfallet var så lågt var år 2013 på 37,5% och år 2014 på 38,1%. Det innebär en trend de senaste året med minskat uttag av VAB-dagar som tas ut av män. Kvinnor tog därmed år 2024 ut 62% av alla VAB-dagar i Östersunds kommun. Sett till Östersunds kommun, riket och kommuner med antal invånare över 50 000 så är det en nationell trend att män tar ut färre VAB-dagar sedan år 2021. Tidigare har Östersunds kommun legat på en något högre andel i den nationella jämförelsen men de två senaste åren ligger Östersund på samma nivå.

Målsättningen är att män och kvinnor ska dela lika på andelen tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) i Sverige. Utvecklingen går långsamt även om trenden är att mäns uttag av VAB-dagar ökar över tid både i Östersunds kommun och i riket i stort. 

Tillfälliga föräldrapenningdagar, eller VAB-dagar, är dagar då föräldrar eller vårdnadshavare kan få ersättning från Försäkringskassan för att stanna hemma och ta hand om ett sjukt barn. Det innebär att när ett barn blir sjukt och föräldern eller vårdnadshavaren inte kan gå till jobbet, kan pengar betalas ut för att täcka förlorad inkomst under de dagar som används för att vårda barnet hemma.

Nyckeltalet visar kvinnors disponibla mediannettoinkomst som andel av mäns disponibla mediannettoinkomst, för personer 20 år och äldre. Med disponibel inkomst avses den inkomst som återstår efter skatt, inklusive exempelvis lön, bidrag och andra ersättningar. Medianen visar den mittersta inkomsten i en grupp, när alla inkomster sorteras från lägst till högst.

År 2024 uppgick andelen i Östersunds kommun till 86,8 procent. Det innebär att kvinnors inkomster i median motsvarar cirka 87 procent av mäns. En andel på 100 procent skulle innebära att kvinnor och män har lika höga inkomster.

Över tid har andelen ökat successivt, både i Östersund och i riket. År 2023 var den högsta uppmätta nivån i kommunen (86,9 procent), medan utfallet för 2024 innebär en mindre minskning. Östersunds kommun har under en längre period legat på en högre nivå än riket och kommuner med fler än 50 000 invånare.

Nyckeltalet visar hur många anmälda brott om grov kvinnofridskränkning som registrerats i kommunen per 100 000 invånare. Måttet gör det möjligt att jämföra nivåer mellan kommuner oavsett storlek.

År 2025 uppgick antalet anmälda brott i Östersunds kommun till 9 per 100 000 invånare. Det är en ökning jämfört med 2024 och innebär ett avbrott i den tidigare minskande trenden. Nivån ligger nu i linje med riket och jämförbara kommuner (50 000–99 999 invånare).

Under de senaste sex åren har Östersunds kommun i regel legat högre än både riket och jämförbara kommuner. År 2024 avvek genom att ligga lägre än dessa nivåer, medan utvecklingen 2025 innebär en återgång till ungefär samma nivå som övriga. Den långsiktiga trenden är minskande både lokalt och nationellt, men enskilda år kan avvika och bör tolkas med viss försiktighet.

Det är viktigt att tolka utvecklingen med försiktighet. Antalet anmälda brott påverkas inte bara av den faktiska brottsligheten, utan också av exempelvis anmälningsbenägenhet och hur brott upptäcks och registreras.

Nyckeltalet visar hur många anmälda fall av misshandel mot kvinnor (18 år eller äldre) som sker inomhus och där gärningspersonen är bekant med offret, per 100 000 invånare. Måttet gör det möjligt att jämföra nivåer mellan kommuner oavsett storlek.

År 2025 uppgick antalet anmälda brott i Östersunds kommun till 197 per 100 000 invånare. Det är en tydlig ökning jämfört med 2024. Nivån ligger under riket (222) men i nivå med kommuner med fler än 50 000 invånare (206).

Antalet anmälningar har varierat över tid, men visar sammantaget en ökning under de senaste åren. År 2024 avviker med en tydligt lägre nivå, medan utfallet för 2025 innebär en återgång till en högre nivå i linje med utvecklingen över tid.

Nyckeltalet fångar inte hela bilden av våldet. Antalet anmälda brott påverkas inte bara av den faktiska brottsligheten, utan också av exempelvis anmälningsbenägenhet och hur brott upptäcks och registreras

Tilliten till andra är fortfarande något högre i Östersunds kommun än i riket. Dock har andelen över tid sjunkit och det är mindre vanligt bland kommuninvånarna att uppleva tillit till andra 2024 jämfört med 2010. Det är en högre andel män än kvinnor som uppger avsaknad av tillit till andra. 

I Östersunds kommun uppger en något högre andel jämfört med riket att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de avstått från att gå ut ensam.

Nyckeltalet visar det totala antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare. Det omfattar bland annat försök till mord eller dråp, misshandel, våldtäkt, rån samt grova fridskränkningsbrott.

År 2025 uppgick antalet anmälda våldsbrott i Östersunds kommun till 1 117 per 100 000 invånare. Det är en ökning jämfört med 2024. Nivån ligger över både riket och kommuner med fler än 50 000 invånare.

Över tid har antalet anmälda våldsbrott varierat. Efter en minskning fram till omkring 2021 har nivåerna ökat igen. Utfallet för 2025 innebär en fortsatt uppgång och att kommunen nu ligger över riket och större kommuner, efter att under flera år ha legat på lägre nivåer.

Den totala andelen i Östersunds kommun som svarat "Inte alls orolig" eller "Inte så orolig" på frågan "Hur orolig är du för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld" i SCBs medborgarundersökning år 2023 är 84%. De som har svarat "Vet inte" har exkluderats. Utfallet för riket är 79% vilket visar att det är färre i Östersunds kommun som är oroliga att utsättas för våldsbrott eller hot om våld.

När resultatet delas upp på män och kvinnor så är motsvarande siffra för män 88% och för kvinnor 81% i Östersunds kommun. Det visar att kvinnor i kommunen är något mer oroliga för att bli utsatta för våldsbrott eller hot om våld.

Bruttoregionprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till det nationella måttet bruttonationalprodukt (BNP). BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år. BRP visar hur stor produktionen är räknat i kronor. Här visas BRP dividerat med antal invånare i kommunen.

Mellan 2017 och 2021 ökade Östersunds kommuns bruttoregionprodukt (BRP) per invånare från 421 000 kronor till 468 000 kronor – en ökning med drygt 11 procent på fem år. Det visar på en stabil positiv utveckling i den ekonomiska aktiviteten i kommunen under perioden. Mellan 2021 och 2022 ökade BRP ytterligare, från 468 000 till 526 000 kronor per invånare. Det motsvarar en ökning på omkring 12,4 procent på bara ett år, vilket är en tydlig förstärkning i tillväxttakten.

Sammantaget har BRP per invånare ökat med cirka 25 procent mellan 2017 och 2022, vilket tyder på en stark ekonomisk utveckling i kommunen, med växande produktion och ökad ekonomisk aktivitet. Östersunds kommuns BRP ligger stadigt högre än rikets BRP, men strax under utfallet för kommuner över 50 000 invånare. Differensen mot kommuner över 50 000 invånare har krympt avsevärt i och med ökningen 2022.