Måttet avser handläggningstid i dagar (median) från när ansökan betraktas som fullständig till beslut för bygglov.
Uppgifterna avser ärenden om bygglov för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, där beslut om bygglov fattades under året. Uppgifterna gäller alla sådana ärenden, oavsett om de ligger inom eller utom detaljplanelagt område, inom eller utom område med områdesbestämmelser, eller om de omfattas av givet förhandsbesked. Uppgifterna gäller alla ärenden oavsett om bygglovsbeslutet var positivt eller negativt.

År 2025 hade Östersunds kommun en median på 11 dagars handläggningstid vilket var bättre än riket och jämförbara kommuner. Det som huvudsakligen påverkar tiden från inkommen ansökan till beslut är tiden det tar för sökande att komma in med kompletteringar. Kommunen har svårt att råda över detta, förutom tydlig information kring vilka handlingar som krävs.

Östersunds kommun har något lägre andel grundvattenförekomster med god status jämfört med riket och jämförbara kommuner. Det beror bland annat på förekomst av radon och uran i berggrunden, vilket påverkar den kemiska statusen.

Indikatorn gäller: Antal grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status i procent av antal grundvattenförekomster totalt. En grundvattenförekomst med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun eller län den har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel, och i Kolada redovisas för varje år i en cykel det resultat som tagits fram under cykeln. Varje kommun och län kommer därför t.ex. att ha samma resultat alla år 2010-2016. Cykel 1 avser 2004-2009, cykel 2 2010-2016 och cykel 3 2017-2021. källa VISS, Länsstyrelserna.

Kommunen har lägre andel sjöar med god ekologisk status jämfört med riket och jämförbara kommuner. Detta beror på en utbyggd vattenkraft med vattenreglerade sjöar samt inplanterade främmande arter.

Källa: VISS Länsstyrelserna.

Östersunds kommun har mycket låg andel vattendrag med god ekologisk status jämfört med riket och jämförbara kommuner. Enligt länsstyrelsens uppföljning och klassificering har kommunen endast 8.3 % vattendrag med god ekologisk status, jämfört med riket och jämförbara kommuner som har ca 15 %. Resultatet beror på utbyggd vattenkraft med vandringshinder, vattenreglering med höjdfluktationer, utplanterade främmande arter, historiska åtgärder vid flottning mm. Resultatet kommer att vara relativt konstant över tid.

Indikatorn visar antal vattendrag med god ekologisk status i procent av antal vattendrag totalt. Källa: VISS, Länsstyrelserna.

Nyckeltalet visar den andel i % som har svarat mycket bra eller ganska bra på medborgarundersökningens fråga: Hur tycker du att följande saker fungerar? Utbudet av återvinningscentraler i kommunen där du kan lämna in farligt avfall, grovsopor och elektronik. De som svarat Vet ej eller som inte har någon åsikt har exkluderats för att få ett rättvisande resultat.

Jämfört med den mätning som genomfördes år 2023 så har andelen nöjda med utbudet minskat men Östersund ligger fortsatt högre än såväl riket som jämförbara kommuner.

Insamlat hushållsavfall i kommunen minskade marginellt till 393 kg per person och år under 2024. Enligt program för avfall ska vi ha minskat mängden avfall till minst 379 kg per invånare senast år 2028. För att nå målet behöver kommuninvånarnas konsumtion minska och åtgärder som främjar återbruk samt cirkulär ekonomi genomföras.

I kommunens program och strategi för avfall anges att vi ska förebygga att sopor uppstår, genom att återanvända samt handla hållbart, alltså köpa sånt som inte blir avfall på en gång. Därmed ska mängden insamlat hushållsavfall till år 2028 ha minskat med 25 % till 379 kg/inv jämfört med 516 kg/inv. år 2016.

Enligt kommunens Program för avfall ska man sortera ut 60 procent till år 2028. Med nuvarande trend kommer den
målsättningen inte att lyckas. Gemensamt för de kommuner i Sverige som redan nu når upp i materialåtervinningsnivåer runt 60 procent är att de satsar relativt mycket resurser på kommunikation och har infört fastighetsnära insamling av förpackningar. I och med att kommunen under 2026 inför fastighetsnärainsamling av förpackningar ökar chanserna för att ändra trenden. De nationella etappmålen för återanvändning och materialåtervinning är 65 procent till 2035.

Under hösten 2025 genomfördes en plockanalys av Östersundsbornas mat- och restavfall. Cirka hälften av restavfallspåsen är rättsorterad vilket innebär en positiv trend vid jämförelse med tidigare plockanalyser. Exempelvis har andelen felsorterade förpackningar och tidningar minskat över tid och andelen farligt avfall ligger fortfarande på en låg nivå. Trots den positiva trenden finns stor möjlighet till förbättringar genom bättre utsortering av förpackningar och matavfall. Resultaten för matavfallet visar att det allra mesta är rättsorterat, endast någon procent var felsorterat. Matsvinnet har minskat något och de flesta använder rätt sorts påse, det vill säga papperspåse. Plastförpackningar är lätta och får en låg procentuell andel i plocka nalysen, men foton visar att plasten fortfarande behöver minska

Källa: Avfall Sverige.

Medborgare i Östersunds kommun upplever sig ha något sämre möjligheter att kunna göra längre resor från kommunen utan bil, än medborgare i andra kommuner med fler än 50 000 invånare och än snittet i hela riket.

Källa: SCBs medborgarundersökning.

Andelen medborgare i Östersunds kommun som upplever att möjligheten att enkelt använda kollektivtrafik för vardagliga resor, har minskat från 71% till 62%. Det nya linjenätet infördes från sommaren 2024, detta kan ha påverkat invånarnas upplevelse utifrån att man behövt sätta sig in i nya linjedragningar och ändrade busshållplatser.
Resultatet är lägre jämfört med medborgare i övriga kommuner med fler än 50 000 invånare (70%). Snittet i riket ligger betydligt lägre (54%).

Det är angeläget att det finns goda förutsättningar till resande med kollektivtrafik. Östersunds kommun har en målsättning om att färdmedelsfördelningen i Östersunds tätort ska vara 40 procent bil, 20 procent kollektivtrafik och 40 procent aktiva transporter, cykel och gång, år 2030. En omfördelning av resorna med en ökad andel aktiva färdsätt och kollektivtrafik får positiva effekter på flera områden såsom förbättrad luftkvalitet i staden, minskad klimatpåverkan samt effekter för folkhälsan.

Källa: SCB´s Medborgarundersökning

Medborgarundersökningen visar att 53% har angett att det finns ganska bra alt mycket bra möjligheter att resa med kollektivtrafik till fritidsaktiviteter. Resultatet är jämförbart med mätningen 2023. Detta är i motsats till frågan ovan "Möjligheterna att enkelt använda kollektivtrafik för vardagliga resor är bra", där resultatet sjunkit betydligt. Och där en tänkbar förklaringsmodell är införandet av ett nytt linjenät från sommaren 2024.

Kommunens resultat är något lägre än kommungruppens som har 61%. Det är angeläget att det finns goda förutsättningar till resande med kollektivtrafik. Östersunds kommun har en målsättning om att färdmedelsfördelningen i Östersunds tätort ska vara 40 procent bil, 20 procent kollektivtrafik och 40 procent aktiva transporter, cykel och gång, år 2030. En omfördelning av resorna med en ökad andel aktiva färdsätt och kollektivtrafik får positiva effekter på flera områden såsom förbättrad luftkvalitet i staden, minskad klimatpåverkan samt effekter för folkhälsan.

Källa: SCBs medborgarundersökning

Nyckeltalet visar hur nöjda medborgarna är med skötsel av kommunens utemiljö. I utemiljö inkluderas skötsel samt snöröjning av gator, vägar, gång- och cykelvägar, skötsel av allmänna platser, naturområden samt badplatser.

Östersunds kommuns medborgare är totalt sett något mindre nöjda än 2023. Framförallt män då värdet för kvinnor ökat något. Nöjdheten är något större än riket men lägre än jämförbara kommuner.