Värdet för Östersunds kommun är lägre än riket och kommuner över 50 000 invånare.

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex. Kvalitetsindex och resursindex är normaliserade så att alla kommunernas värden placeras på en skala från 0 till 100 där 0 är sämst och 100 är bäst. För att inte extremvärden ska få för stort genomslag sätts värdet till 0 för kommuner med värden under percentil 2,5, och 100 för kommuner med värden över percentil 97,5. För de kommuner som har data på både kvalitetsindex och resursindex beräknas ett medelvärde, och därefter normaliseras även medelvärdet till en skala från 0 till 100 på samma sätt. Index utgörs av det normaliserade medelvärdet.

Värdet har minskat (försämrats) och ligger i linje med resultatet från Socialstyrelsens brukarundersökning: "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen". Framförallt är det inom Särskilt boende för äldre som det finns en stor förbättringspotential.

Marginell förbättring jämfört med föregående mätperiod. Förbättringsarbete pågår inom verksamheten för att öka nöjdheten. Fokus ligger på att förbättra delaktighet och öka självbestämmande för medborgarna som har insatser inom ramen för LSS. Undersökningen visar att medborgarnas syn på LSS-verksamheten är bättre jämfört med övriga riket och för kommuner med över 50 000 invånare..

Nettokostnadsavvikelsen inom LSS ligger år 2025 på -0,17%. Det innebär att verksamheten i Östersunds kommun bedrivs med en god kostnadseffektivitet.

Bättre resultat år 2023 än samtliga år under mätperioden. Resultatet är bättre än för jämförbara kommuner och riket. Bättre resultat för kvinnor än för män vilket skiljer sig från föregående år då resultatet var ungefär lika och de dessförinnan två föregående åren då männen varit mest nöjda.

Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg har minskat mellan åren 2023 och 2025. År 2025 ligger nettokostnadsavvikelsen på 23,88 % i Östersunds kommun. Utfall kommuner över 50 000 invånare ligger på 2,52 % och riket på 10,73 %. 

Andelen som svarat att de tycker att Socialtjänstens stöd och hjälp till utsatta personer fungerar bra i kommunen är marginellt lägre i Östersunds kommun än i riket och jämförbara kommuner.

Resultatet har ökat från år 2024 och ligger år 2025 i nivå med kommuner med över 50 000 invånare men fortsatt lite lägre än riket. 

Värdet är högre i Östersund än i jämförbara kommuner och riket. Utfallet för Östersund år 2023 är 96,77. 

Utfallet för 2025 ligger på en något högre nivå än 2024 men är högre än för kommuner över 50 000 invånare och något lägre än riket.

Andelen är högre i Östersunds kommun än för riket och kommuner över 50 000 invånare. Kvinnor har i betydligt högre utsträckning än män har någon insats inom hemtjänst jämfört med män.

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn har ökat mellan åren 2023-2025 och ligger nu på 74,35 %, men är fortfarande något lägre än riket och kommuner med över 50 000 invånare. Män är mer nöjda än kvinnorna. 

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudandet inflyttningsdatum särskilt boende har ökat från 64 dagar år 2024 till 113,46 dagar år 2025 i Östersunds kommun. Östersund ligger högre än riket och kommuner med över 50 000 invånare. 

Andel personer 65+ år i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts inom 6 månader från riskbedömning är högre i Östersund jämfört med riket och kommuner med över 50 000 invånare. 

Östersunds kommun har något fler invånare 80 + boende i SÄBO jämfört med riket och kommuner med över 50 000 invånare. 

Östersunds kommun har en högre sjuksköterskebemanning på våra SÄBO jämfört med riket samt jämförbara kommuner.

Andelen omsorgspersonal som är undersköterska ligger 9% under rikssnittet. Vård- och omsorgsnämnden har under flertalet år genomfört en satsning där outbildad personal får läsa till undersköterska i syfte att höja kompetensen inom samtliga verksamheter. Samtidigt har nämnden genomfört satsningar där outbildad personal även läser till vårdbiträde vilket inte inkluderas i detta värde.

Utfallet har försämrats år 2024 jämfört med föregående mätning och ligger nu precis under rikssnittet. 

Utfallet för 2024 är något lägre jämfört med föregående mätperiod. Östersunds kommun ligger alltjämt över rikssnittet. I utfallet ses ingen större skillnad mellan könen.

Nettokostnadsavvikelsen äldreomsorg ligger år 2025 på - 0,66 %. Det innebär att äldreomsorgen i Östersunds kommun bedrivs effektivt. 

I Östersunds kommun har betydligt fler personer inom spannet 65-79 år någon form av hemtjänst. Det är sedan många år ett aktivt och strategiskt val att ha en låg tröskel till mindre omfattande insatser såsom trygghetslarm och portionsmat. Samtidigt ser vi nu tendenser att även omfattande ärenden ökar kopplat till bristen av SÄBO-lägenheter.

Resultatet år 2025 ligger på så gott som samma nivå som föregående år och i samma nivå som riket och kommuner med över 50 000 invånare. Östersunds kommun genomför flertalet satsningar (seniorhälsoutmaningen, hälsosamtal för äldre, digiprehab) med syfte att stärka hälsan hos målgruppen.

Antalet fallskador bland personer 80 + är högre i Östersund jämfört med riket och jämförbara kommuner.

Resultatet för vuxna personer med försörjningsstöd som ej återaktualiserats ett år efter avslutat försörjningsstöd är för år 2024 något sämre än föregående år och sämre än för jämförbara kommuner och riket. För både kvinnor och män har resultatet försämrats från föregående år och större försämring för kvinnor.

Väntetid i antal dagar, medelvärde, från ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd är i snitt 2 dagar längre år 2024 än föregående år. Resultatet något sämre än för jämförbara kommuner men bättre än för riket.

Invånare, 0-19 år, med låg ekonomisk standard är lägre i Östersunds kommun än för riket och i nivå med kommuner med över 50 000 invånare.