Uppdrag bedöms inte bli genomförd under året.

Arbetet med att minska utsläppen av miljö- och hälsoskadliga ämnen i dagvattennätet pågår i samverkan mellan miljö- och samhällsnämnden och tekniska nämnden. En kartläggning av dagvattnets utsläppspunkter har pågått sedan tidigare och flera avrinningsområden har avgränsats. Arbetet har därefter inriktats mot särskilt känsliga utsläppspunkter, bland annat Kännåsvägen och Semsån, där utredningar genomförs för att identifiera möjliga åtgärder. Under 2026 pågår även en kartläggning av utsläpp från olika avrinningsområden, vilken bedöms kunna färdigställas under året. Bidrag har dessutom sökts för en konsultutredning i syfte att ta fram ett modelleringsprogram baserat på avrinningsområdenas storlek och markanvändning.

Flera delar av utrednings- och kartläggningsarbetet återstår dock. Åtgärdsplanen för rening av dagvatten kommer inte att färdigställas under 2026 och är bland annat beroende av tidplanen för grönstrukturplanen. Det finns även osäkerhet kring när konsultutredningen kan genomföras beroende på finansiering. Sammantaget bedöms uppdraget därför inte bli slutfört under 2026. Kartläggningar och utredningar pågår, men arbetet har ännu inte nått så långt att de åtgärder som krävs för att minska utsläppen kan genomföras fullt ut under året.

Uppdraget bedöms genomföras under året.

Styrgruppen beslutade i februari att förstudien är färdigställd, och att arbetet ska fortsätta med att ta fram ett skarpt förslag till riktlinje. Förslaget till riktlinje planeras att tas upp för beslut i Teknisk nämnd under 2026.

Arbete med att ta fram instruktioner för hur den beslutade riktlinjen ska uppfyllas har också påbörjats och planeras att färdigställas under hösten och vintern 2026 med en viss osäkerhet för att beslutsprocessen i sig tar så pass lång tid att det kan formellt hamna ett stycke in på år 2027. Målsättningen är också att påbörja ett pilotprojekt under år 2026. Om inte riktlinje och instruktion är klara under år 2026, görs detta år 2027.

Uppdraget bedöms genomföras under året

Arbetet med hållbar samhällsbyggnad utvecklas samlat över organisationen. Miljö- och samhällsnämnden driver ett löpande arbete för att integrera miljöfrågor och hållbarhetsmål i detalj- och översiktsplaneringen, bland annat genom utbildningsinsatser inom miljö, geoteknik, dagvatten och miljökvalitetsnormer samt genom översyn av mallar för utredningar och planbeskrivningar.
Samtidigt utvecklas indikatorer för hållbar samhällsbyggnad i ett gemensamt arbete mellan Samhällsbyggnad, Sektor tillväxt och Teknisk förvaltning, med förslag på indikatorer inom områdena mobilitet/transporter, grönstruktur, mark och exploatering samt övergripande samhällsstruktur. Ett pilotarbete har initierats för att testa hur hållbarhetsmål kan omsättas i praktiken- förslag att detaljplanering och bygglovshantering kopplat till sjukhusområdet ska användas i arbetet. Tekniska nämnden kompletterar detta genom arbete med hållbart byggande, pågående projekt om masshantering och en genomförd PFAS-utredning.  Driftmetoder i gatumiljö för att minska PM10 har successivt utvecklats med stöd av mätdata, väderförhållanden och uppföljning av genomförda insatser. Arbetet följs även mot de skärpta krav som börjar gälla 2030, vilket ger förutsättningar för en långsiktig anpassning av drift och samhällsbyggnad.

Kontinuerligt utvecklas planering och förvaltning av kommunens gator och offentliga miljöer så att beslutade mål för bland annat tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö och långsiktigt hållbar resursanvändning får genomslag i den löpande verksamheten.

Uppdraget bedöms inte bli genomfört under året.

Arbetet med uppdraget pågår, men bedöms inte kunna slutföras under 2026. 

Arbetet med en sammanhållen modell för tidiga insatser är påbörjat. En struktur och planering för arbetet finns och workshops med politik, arbetsgrupp och FC-grupp genomförs under året. Parallellt pågår ett kartläggnings- och analysarbete av kommunens befintliga insatser och arbetssätt. En viktig del är förståelsen för vilka behov en framtida modell behöver möta och vilka förutsättningar som behöver beaktas för att modellen ska bli relevant och användbar för verksamheterna. Ett samarbete sker också för att utveckla ytterligare former av hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till äldre och personer med funktionsnedsättning under året.

Uppdraget bedöms bli genomfört under året.

De aktiviteter som ska genomföras under året är kontinuitetshantering vid störningar i elförsörjning, värmeförsörjning och vattenförsörjning. Under andra tertialet har arbetet fortsatt och målet är att förvaltningarna vid årets slut ska ha egna planer framtagna. I klartext ska förvaltningarna ha en "plan B" när något av ovanstående beroenden inte finns att tillgå. Uppdraget handlar alltså inte om att planera för robusthetshöjande åtgärder som reservkraft, utan att skapa en planering för att klara sig utan reservkraft när elen går.

Uppdraget bedöms bli genomfört under året.

En enkät har tagits fram och skickats ut till samtliga förvaltningschefer där de får göra en analys av sin verksamheter. I analysen har de ombetts lyfta fram vart det finns störst skillnader mellan stad och landsbygd. Analysen sammanfattas i början av september för att tas vidare till konkreta aktiviteter.

Det trygghetsskapande arbetet sker inom ram för Effektiv Samordning Trygghet (EST) och är i förvaltningsfas sedan ett par år. Utifrån årets brottsförebyggande lägesbild finns det åtgärder som kan öka tryggheten och som ryms inom EST arbetsmetodik, men det kräver en resursförstärkning av arbetet som det inte finns utrymme för idag. 

Inom det brottsförebyggande arbetet har det genomförts orsaksanalyser per brottstyp med utgångspunkt i fastställd brottsförebyggande lägesbild. Med utgångspunkt i utfallet av detta arbete har en åtgärdsplan tagits fram och som ska beslutas i lämpligt organ under T3 2026.